I veckan har jag varit i Uppsala och passade då på att ta mig en titt på kända Wennerbergplatser, som jag här i urval och i korthet vill presentera.

”Högt upp i Slottet varenda ruta blixtrar, som vore den en ädelsten”. Så står det i Glunten nr 4, En månskensnatt på slottsbacken. Nedanför Slottet i slottsbacken ser man den ståtliga statyn över Wennerberg som gjordes 1912 och inte långt därifrån den från 1998 uppförda statyn ”Glunten och Magistern”.

 

 

 

 

 

 

————————————————————————————————————————————–

Inte långt från Slottet ligger nu som då restaurang Flustret. I Glunt nr 15, ”På Flustret en söndagsförmiddag under rötmånaden”, beskrives vad som händer för den söndagstörstige Glunten. Förhoppningsvis var vädret bättre vid deras besök, nu var det regnigt och grått.

 

 

 

 

 

 

 

————————————————————————————————————————————

I ”Nattmarschen” , nr 9, beskriver Wennerberg en något vinglig väg hem genom Sanct Eriks Gränd. ”Varför står herrn och lurar så sent? Nå, så tokigt! Hurså? Det är pumpen!  Pumphuset som ni ser långt i bakgrunden på bilden var på den tiden enbart en anspråkslös pumpstock vilket kanske förklarar misstaget.

 

 

 

 

 

 

 

————————————————————————————————————————————

I Glunt nr 27, ”Slottklockan”, som är tekniskt jobbig både för Magistern och pianisten, skriver GW ”Hör, hur slottsklockans toner i stilla kväll!   Ack, som änglar de sväva från rymden ned”.

 

 

 

 

 

 

 

————————————————————————————————————————————

Läs gärna mer om olika platser i Uppsala som på olika sätt är kopplade till Wennerberg och Gluntarne i Fredriksson/Skagegårds ”Ett tioårigt dundrande kalas”, som är en på många sätt trevlig bok från 2010.